Mitt intresse för djur har alltid funnits.

Jag och Gina

Jag sparade och köpte min första egna hund när jag var 10 år. Det blev en dvärg pudel; Fifi, som blev 17 år.

Sedan följde en familje – och småbarnsperiod med ett antal smådjur, kaniner, marsvin, fåglar och fiskar. 1992 ansåg jag att familjen var mogen för en ny hund. Jag ville ha en robust lagom stor/liten hund som skulle orka med alla aktiviteter och stim i en barnfamilj. En cairnterrier. Mimmi inköptes från en kennel i Sjöbo. Hon blev en utmaning för oss, envis och mycket bestämd. Efter några år var det dags för en ny cairnterrier, Kajsa köptes från samma kennel. Kajsa var motsatsen till Mimmi, arbetsvillig, lydig och älskade alla aktiviteter som tex, Agility. Hon blev en ”stjärna” på agility banan och vi tävlade en gång. Hon tyckte det var så kul men jag hade svårt att få bort hennes egenhet att bita i mina skosnören när hon var exalterad.

Intresset för en kull valpar föddes. Kajsa parades med Kalle och resultatet blev 4 valpar. Asta stannade kvar i hemmet. Nu hade vi två flickor och tre hundar i familjen - barn och cairnterrier är en lyckad kombination!  Den äldsta cairnterriern Mimmi valde min man som favorit, hon sörjde också mycket när han gick bort. Vid det här laget bodde vi på en gård på landet, flickorna hade flyttat hemifrån och efter några år flyttade jag och hundarna till ett hus i Trelleborg.

Efter Mimmis bortgång kom nästa cairn, Lisa (Ringtorps Citronmeliss ) in i familjen. Med henne blev det fler aktiviteter, utställningar och agility som hon tycker mycket om. Hon fick en god bedömning i BPH med skott (Beteende- och Personlighetsbeskrivning Hund) och blev även Skånes snabbaste cairn tre år i rad i Cairnracet på Snogeholm.  Så småningom parades Lisa* med Kurt* och fick fem fina valpar. Vid den här tiden hade såväl Kajsa som Asta gått bort och jag behöll två av valparna, Fido och Gina.

Nu är det åter barn och hundar i huset, mina fyra barnbarn och hundarna har ett härligt liv tillsammans. Katten Alva är mest åskådare till de glada lekarna.

 

Nu var det också dags att registrera ett kennelnamn. KAMILIAGÅRDEN. Namnet bildade jag av de första bokstäverna i mina första fyra cairn; KAjsa, MImmi, LIsa och Asta. Jag gick nu också en uppfödarutbildning på Kennelklubben, och följer deras och Cairnterrierklubbens rekommendationer för avel.

Sedan tjugo år tillbaka är jag aktiv i Cairn i Syds styrelse (från början hette vi Södra lokalavdelningen) och deltar förstås med mina hundar i olika aktiviteter. Eftersom jag är utbildad som certifierad utställningsansvarig är detta ett av mina åtaganden för klubben. Länge har jag också varit sekreterare och jobbat med klubbens olika arrangemang.  Jag är också utbildad ringsekreterare och jag har i många år arbetat som sådan vid Kennelklubbens utställningar samt vid mindre inofficiella utställningar.

Nu är det Gina* som jag ställer ut och satsar på som min nästa avelstik. Det är en glädje att arbeta med vår friska ras och jag sätter stort värde på en avel med hundar med ett glatt och sunt temperament.                                                                                           

* se stamtavla